.

viktor tar då alltid fram den busigaste sidan i mig
 (några sekunder senare börjar jag fnittra så mycket, att jag ramlar av soffan och slår huvudet i glasbordet. och fortsätter skratta. tills en krampaktig död är nära. Tror det var här jag bet honom i örat också)

Igår var en dag kallad "Hölöskolans dag". Var tvungen at följa med till min gamla skola, vilket av någon anledning jag uppfattar väldigt speciellt. Allt kändes så stort när man sjäkv gick där, och nu känns det som att man inte ens ska komma igenom entren. Så många minnen i dom lokalerna, att det nästen känns lite obehagligt. Missförstå mig inte, minnena är bara goda, men att veta att det endast kommer höra till förr, känns lite speciellt. Träffade en vän, som jag inte hälsat på sedan jag själv gick där. Trevligt det iaf. Blev en lugn kväll hos alex efter. Åt god middag och tog det lugnt var dem stora händelserna. Och tjejsnack förstås. Börjar bli en hejare på det mycket väl :) Har varit duktig att skrivit en engelsk uppsats precis. skönt att en liten sten har fallit från mina axlar. Ska snart ta tag i resten, ska bara ut i solen först.

puss