.

Att jag framåt kvällskvisten får för mig att dra till stan och sova där är något som händer med jämna mellanrum och tycks bli mer och mer vanligt. Igår var en sån dag då jag när syskonen sover och föräldrarna börjar lugna ner sig för kvällen, springer runt fixad och klar för att senare springa till bussen. Som sedan byts till tåg och som sedan byts till tunnelbana. Ja, ni fattar, inte en allt för kort resa, men absolut värt det.
Men känner mig lite smått sliten för tillfället. Inte bara för det kanske, utan förmodligen mer att jag i stort sätt har hållit igång ändå från 3 idag tills.. nu. Stan med natt, där man fick med sig ett mysigt linne och stort sätt en helt ny sminkväska ;) sedan hem och direkt ut på powerwalk i nästan 2 timmar. Så lite mörr känner man sig faktiskt :P

 Och Imorn tidigt ska vi, hela familjen packa in oss i bilen för att åka upp till Iste, där min faster med familj har sommarstuga. Jag var extremt emot detta innan.. men börjar nu ändra mig. Jag har kommit på att jag förmodligen, mer än vad jag själv är medveten om, behöver komma bort lite. Slappna av och bara vara med familj och släkt.Faktiskt så är ju nathalie med familj där också så så hemskt kommer det absolut inte bli. Hon är ju trots allt en av mina närmaste vänner, och ha kul åt  ingenting är något vi är bäst på. Bara slappa framför brasan, ligga i solen och mysa och ut på långa joggingturer, låter inte det lite mysigt?

Kommer hem igen på söndag :)
puss puss!